Kriget mot telefonförsäljarna...

Från och med idag blir det till att ge tillbaks med samma kort. Eller vad det heter.

Så fort en telefonförsäljare ringer kommer jag att svara: Detta telefonsamtal spelas nu in. Var vänlig bokstavera ditt namn samt namnet på det företag du representerar. Ange också företagets organisationsnummer samt namn och telefonnummer till den person jag kan ringa till om jag har frågor eller funderingar över detta telefonsamtal, dig som försäljare eller de produkter ni erbjuder mig.

Det borde väl funka för att bli av med så många försäljare som möjligt?

Hemmansägare

Ojojoj... Det var löjligt längesen jag skrev här.

I lördags skrev vi kontrakt på en tomt i Höör och på fredag får vi tillträde till den.

Nu börjar äventyret.

Fast vilken adress låter vackrast - Hammars Parkväg 7 eller Orups Skolväg 28?

Det är bara att vänja sig. Och att byta kommun efter snart 12 år som malmöbo. Som tur är så har inte adressen något att göra med tomtens brahet. 1133 kvadratmeter ren... eh... skidbacke.

Haikustatus

Jag undrar om det funkar. Jag försökte precis påbörja en fånig Facebook-grej. Att skriva sin status som en haiku. Det ska bli kul att se om andra följer efter.

Det skulle inte förvåna mig.

Men notera att, om det blir något stort – det var jag som började!

Gissa den elake ledaren

Det är dags för en gissningslek för mina väldigt snabbräknade läsare på bloggen. Vilka är de elaka ledarna (benämnda med Adam, Bertil, Caesar, etc.) i historierna nedan? Kan du dina elaka ledare genom historien? Notera att samma ledare kan figurera i en eller flera av historierna.

Adam beordrade sin högste härförare att inta en stor stad och döda alla som fanns i den. Kvinnor och barn också. Endast boskapen skulle man låta vara – den fick man behålla som krigsbyte. Stadens ledare dödades också och hängdes på en påle framför stadsporten.

Bertil beordrade tortyr och/eller dödsstraff åt alla som inte höll med Bertil. En dag beordrades 3167 personer att avrättas. Bertil bestämde att alla över 12 år skulle kunna bestraffas med döden oavsett brott.

Ceasar tyckte det var en bra idé att låta några underhuggare ta kontroll över några fordon och meja in dem i några hus där en massa civila människor jobbade. Och även i lite statliga byggnader. De som framförde fordonen skulle belönas efter sin död.

Några personer såg en man som samlade ved på en helt vanlig söndag. David, som var ledaren, dömde honom till att stenas till döds. Domen genomfördes.

Erik tyckte alla skulle ha det lika bra. Eller dåligt. Så Erik ville avveckla städer, kontakt med omvärlden, pengar och ny teknik. Erik såg till att skolor och sjukhus stängdes och alla förbjöds att prata minoritetsspråk. Stadsbor förvisades till landet och någonstans mellan 10-40% (informationen är inte helt klar) av landets befolkning ska ha mördats ihjälhuggna med slipade bambupinnar, kvävda, torterade till eller ihjälsvultna under en femårsperiod.

Filip satte upp några lagar som tydligt tillåter slavhandel, men att slavarna ska bli fria efter sex år. Såvida inte slaven är en kvinna. Om mannen som köpt en kvinnoslav har avsett att ta henne som hustru men inte tycker om henne kan han sälja henne vidare. Men inte till en utlänning eftersom ”han behandlat henne illa genom att inte hålla vad han lovat”.

Gustav tyckte att alla som älskade sina föräldrar och/eller barn mer än de älskade Gustav skulle dömas till evig tortyr.

Dags att börja gissa! Må bäste/bästa kvinna/man vinna!

Språket gör en helomvändning

När jag var liten var en tjej ung och en gumma en gammal tant i huckle.

Nu är små barn och ungdomar gummor och gamla tanter tjejer.

Vad hände?

Topp 3: årtal

3. 1976

2. 2010

1. 2007

Snorkråkor

Nu är det vinter och man ser en massa snoriga barn som slickar bort den rinnande vätskan från näsan med sin tunga.

Året runt ser man andra barn som pillar sig i näsan och käkar vad de finner.

Vi har nog alla varit ett sånt barn oavsett om vi erkänner det eller inte.

Då är min fråga oundviklig – vid vilken ålder går snorkråkor från att vara skitgoda till skiträliga?

Lyxweekend

Jag och Anna ska casha in två av våra bröllopspresenter i helgen. Vi ska käka lunch på Noma och mysig hotellnatt på Marriott i Köpenhamn. Här kommer menyn till “världens bästa lunch”:

Tørret kammusling og biodynamiske gryn
Brøndkarse og hasselnød

Østers og havet

‘Læsø’ Løg 
Løg karse og titmian

Hønen og ægget

Vild and og æble
Malt og brunet smør

Pæretræ!

Gammel dansk
Tørret mælk og skovsyre

Vinmenu

2008 Weissburgunder trocken
Klaus Zimmerling, Sachsen

2009 Riesling Smaragd
Laurentiushof, Mosel

2008 Riesling Spätlese “Reiler”
Daniel Vollenveider, Mosel

2000 Sekt Riesling trocken
Stein, Mosel

2007 Spâtburgunder
Becker Landgraf, Rheinhessen

1993 Riesling Auslese “Ürziger Würtzgarten”
Karl Erbes, Mosel

1976 Riesling Auslese
Basting-Gimbel, Rheingau

Tack för presenten mamma, pappa, Niklas, Emelie & Noah!

Nu vet jag varför!

Nu har jag äntligen förstått varför man inte ska slicka på en iskall järnpåle.

Det är inte så mycket att jag inte vill fastna och få halva tungan avsliten. Nä, det är väl mest att jag inte vill att någon hund kommer och pinkar på mitt ben. Eller ännu värre – att någon okänd man kissar mig i munnen…

Svorak

När skrivmaskinen uppfanns fick man för sig att montera tangenterna i en märklig ordning för att inte typerna skulle fastna i varandra. Och det har hållt i sig. Men 1936 patenterade August Dvorak en ny tangentbordslayout som ska minimera fingrarnas förflyttningar en hel drös.

Tyvärr blev detta ingen hit, men idoga skrivmaskinsentusiaster har använt sig av den.

Jag håller numera på att försöka bemästra denna tangentbordslayout och skriver detta blogginlägg med en svensk version som kallas Svorak. Det tar lite tid att vänja sig, men det börjar flyta på lite bättre nu.

Så nu ser mitt tangentbord ut så här:

Snart hoppas jag skriva lika snabbt med mitt Svorak-tangentbord som med ett QWERTY-tangentbord.

Det är dags

Jag borde blogga nu. Fast jag vet inte vad jag ska skriva om. Så jag skiter i det idag.

Jag är skeptisk

Jag har sällan trott på något som inte haft någon logisk förklaring. Som att kiropraktorn i Löddeköpinge skulle kunna bota min hösnuva. Eller att jorden fått besök av utomjordingar. Eller Gud.

Däremot trodde jag, tills jag kom upp i tonåren, att det bara bodde danskar i Trelleborg. Jag baserade detta troende enbart på lösryckta slutsatser om att “alla jag känner eller har mött i Trelleborg kommer från Danmark, alltså är alla som bor i Trelleborg danskar”. Mormor, morfar och mammas moster bodde i Trelleborg. De var danskar. Och hade danska vänner som också bodde i Trelleborg.

Men när jag blev lite äldre och faktiskt funderade över det hela så insåg jag absurditeten i min slutsats.

Man måste tänka en runda till. Ifrågasätta varför man tror det man tror. Hitta logiska förklaringar. För då kan man eliminera att man tror på osannolika saker och istället tro på det som är mest troligt.

Jag följer Brian Dunnings råd att tänka: “Om ett påstående eller en historia låter osannolik så är den med största sannolikhet inte heller sann.”.

Jag åt potatis under perioden under tidigt 2000-tal då man kunde “dö av att äta potatis”. En kollega till mig åt inte en enda produkt som innehöll potatis under månaden från att kommentaren släppts i någon bra tidning som Aftonbladet eller Expressen tills de gick ut med att det visst var farligt om man åt kilovis av potatischips varje dag i tiotals år. Om ett påstående eller en historia låter osannolik så är den med största sannolikhet inte heller sann!

Jag tror inte på pseudovetenskap, alternativmedicin eller övernaturliga väsen.

Apropå alternativmedicin – vill du veta hur homeopati fungerar? Gå till www.hurhomeopatifungerar.se och kolla.

Jesper dödar en myt

Det finns så många som “känner någon” som heter Ann Ahl. Det finns faktiskt bara två (eventuellt tre) i Sverige som heter Ann Ahl (med Ann eller Anne som tilltalsnamn), och alla har gift sig till namnet. Två av dem har behållit sina gamla efternamn som mellannamn.

Och alla har redan hört det roliga namnet, så sluta “skoja till det” med att nämna det nu. Jag riktar mig framför allt till Birger…

Nä, byt ut era namnskämt mot detta:

Det är tur att inte Brad Pitt och Åsne Seierstad gift sig!

Urgammalt, men fortfarande lika roligt.

Fortfarande ogift

Trots att det idag är 17 dagar sen vi gifte oss är vi fortfarande ogifta. Trots ringarna på fingrarna. Trots att Gud himself har sagt att vi är det. Trots att det nu står A Karlqvist på brevlådan och i tidningsstället. Trots att jag står som “Married” på Facebook.

Skatteverket tycker inte vi är gifta, och då är vi väl inte det heller. Det är tydligen rekordår i giftermål.

Jag som trodde att man var gift när vigselförrättaren sa att man var det.

Men tji fick jag!

Encore!

Vår bröllopsdans var lyckad. Fast den ser inte lika cool ut på film som i överraskningsögonblicket.

Klicka på de fyra pilarna längst ner till höger vid filmen så kommer den i helskärm och i lite bättre kvalité. Inte för att originalet är så bra, men ändå.

Lite bilder på Fejjan

Nu har vi fått lite bilder och jag har valt ut några och lagt upp på Ansiktsboken.

Kolla in dem här om du inte själv är med på Fejsbook.

Som en elefant

Två dagar i rad nu har det blivit stopp i jobbtoaletten när jag besökt densamme. SÅ mycket har jag inte haft att ge.

Märkligt.

Vad firar man när man varit gift i åtta dagar?

Foto: Ib Jensen

Förra helgen satte jag och Anna vår plan i verket. Vi bjöd våra släkter och vänner på kalas. Ett sånt där kalas man minns i hela sitt liv. Åtminstone kommer vi att göra det.

På fredagen ordnade vi grillning med tokmycket korv och en massa god hemmagjord saft. Nästan alla våra bröllopsgäster kom och vi fick en mysig kväll att prata av oss lite och för mig att träffa tidigare oträffade släktingar på Annas sida. Vädret var fint nästan alltid, och Fröjdes var som vanligt en ren fröjd att vistas på.

Eftersom jag och Anna lämnat ifrån oss i princip alla praktiska sysslor redan under lunchen kunde vi dra in till Ulricehamn och ta det lugnt och sova gott på hotell.

Morgonen började med en god hotellfrukost och sen försvann Anna och Riikka iväg till frisören för att bli ännu vackrare. Jag tog det lite lugnt, handlade lite födelsedagspresenter till Emelie och Noah och fick lite hjälp av Mats att försöka fixa ordning på lite låtar inför kvällens dans.

Anna, jag, Riikka, Mats, Oskar och Arild åkte till Fröjdes vid lunchtid och käkade lite och tog en massa bilder. In och ut för att försöka slippa regn.

Sen var det dags att bli ett ärbart gift par och vi åkte till Södra Åsarps kyrka för att säga ja till prästen. Vi hade kuppat in lite delar av Karlsson på taket-melodin i ingångsmarschen, men dessvärre tror jag ingen hörde det – de var så tagna av det vackra bröllopsparet.

Jag sa ja på skånska, Anna på västgötska. Och sen lyssnade vi till Charlottes helt underbara sångröst till Your Personal Penguin. Och så tågade vi ut till trumpetljudet från Annas kusin Jan.

Ris, såpbubblor, gratulationer och kramar. Och så kom solen precis när vi klev ut ur kyrkan. Som en saga!

 

Foto: Ib Jensen

Iväg till Skårtebo för att dricka brudskål bland träden och gräsen och getingarna. Vi körde Riikkas vrålåk.

Medan våra gäster åkte tillbaks till Sporthotellet tog vi en tur och hälsade på Annas farmor på demensboendet i Dalstorp.

Efter ett kort besök körde vi upp till Ulricehamn och blev välkomnande av världens kör. Våra bröllopsgäster hade under sju minuter blivit skolade i att sjunga en välkomstvisa åt oss. Helt fantastiskt!

Middagen började klockan 18 och den var… ja, helt galet god. Gott vin. Sporthotellet var grymt imponerande. Och toastmastrarna Marie och Pär… De hade verkligen förberett sig och gjorde ett fantastiskt jobb.

För er som ska gifta er kan jag förresten råda er att inte ha ett vanligt honnörsbord med föräldrar och farmödrar. Det är inte roligt för dem och inte roligt för er. Gör som vi – sätt en massa kompisar där istället. Så får ni tid att prata med dem och era föräldrar får möjlighet att träffa nya personer. Helt perfekt!

Så skulle vi dansa brudvals. Givetvis kuppade vi den också och hade övat in (lite för lite i och för sig, men det räckte) ett dansnummer på nästan två minuter mitt i valsen. Anna hade koreograferat och det blev mycket jubel. Film kommer så småningom.

Kvällen fortsatte med tårtbuffé (sju sorters tårtor) och dans. Och glow sticks!

Dagen efter fick vi lite sovmorgon och klockan 11 var det 11-kaffe med “små torra kakor” med presentöppning på Logernas hus. 8 sorters kakor och muffins med kaffe och te och gott. Och så fina presenter vi fick!

Tack alla som var med och hjälpte till för att göra en helt fantastisk helg för oss och våra gäster!

Ramadan

Idag börjar den muslimska fastemånaden Ramadan.

Om en vecka börjar den malmöitiska svullarveckan Malmöfestivalen.

Dålig tajming!

I quit!

George Costanza var en jäkel på att säga upp sig. Eller rättare sagt att bli avskedad.

Den här killen vet verkligen hur man säger upp sig också.