För två månader sen hade jag aldrig sprungit längre än 5,8 km i ett streck.
Igår sprang jag Broloppet – en halvmara (drygt 21 km) – på 2:02:47 (enligt min klocka). Och då gick jag nog totalt 1½ km. Men det var inte förrän efter 16 km-strecket. Men då var jag minsann trött också.
Idag gör det lite ont i benen.
Kolla in min statistik på Garmin Connect.
Israels förehavanden kan diskuteras in absurdum, men det tänkte jag inte göra här. Däremot kan man inte sluta fascineras av vad Google lyckades klämma in för annons på Sydsvenskans sajt under denna artikel.
Picasa kan ju känna igen ansikten sen ett tag tillbaka. Det är bra. För då hittar man vänner snabbt och enkelt. Sen att det tar evigheter för Picasa att gå igenom alla mina tiotusentals bilder är ju en annan sak. Och det är lite trist att behöva säga att, nej, den den där personen som också är åskådare till Alnarps-karnevalen för några år sen inte är någon som jag vill tagga.
Men... sen kommer något som man inte riktigt vet hur man ska ställa sig till. Nämligen detta.
Okej, jag har kanske inte varit världens bästa bloggare på sistone, men jag har åtminstone skrivit något.
Arild, däremot, har härmed förtjänat att bli utkastad från min blogglista med sitt sju månader gamla inlägg angående något nytt från Youtube. Det var gammalt redan då vill jag minnas.
Skärpning Arild!
Nu är bröllopsinbjudningarna utskickade och några har till och med anmält sig redan. Det börjar bli fullt på hotellen i Ulricehamn, och det är mindre än fyra månader kvar tills jag blir en ärbar man.
Spännande det här!
Jag plinkade på pianot idag. Och av någon anledning kom låten En väv av legender in i mitt huvud. Lite senare pratade jag och Anna om Fem myror är fler än fyra elefanter. Hittills inget speciellt.
Men…
Så körde jag Anna in till stan och skulle själv handla en god sushi-måltid för kvällen. Och vem ser jag på Gustav Adolfs torg? Ola Ström. Ni vet – han som spelar Ulla-Bella. Det är han och Per Dunsö som skrivit låten En väv av legender.
Okej, nu är det väl inte så konstigt att se honom i Malmö eftersom han bor här och han syns ganska ofta just på Gustav Adolfs torg.
Men… (igen)
Efter bara två-tre minuter så såg jag Magnus Härenstam på väg mot Centralstationen. Coolt.
Fortsätter kvällen på samma sätt kommer jag att se Leisure Suit Larry, drakarna i Bubble Bobble och någon Tetris-bricka.
