När jag var liten var en tjej ung och en gumma en gammal tant i huckle.
Nu är små barn och ungdomar gummor och gamla tanter tjejer.
Vad hände?
Alleen maar leuk. De hele tijd. Tenminste voor mij.
När jag var liten var en tjej ung och en gumma en gammal tant i huckle.
Nu är små barn och ungdomar gummor och gamla tanter tjejer.
Vad hände?
Nu är det vinter och man ser en massa snoriga barn som slickar bort den rinnande vätskan från näsan med sin tunga.
Året runt ser man andra barn som pillar sig i näsan och käkar vad de finner.
Vi har nog alla varit ett sånt barn oavsett om vi erkänner det eller inte.
Då är min fråga oundviklig – vid vilken ålder går snorkråkor från att vara skitgoda till skiträliga?
Jag och Anna ska casha in två av våra bröllopspresenter i helgen. Vi ska käka lunch på Noma och mysig hotellnatt på Marriott i Köpenhamn. Här kommer menyn till “världens bästa lunch”:
Tørret kammusling og biodynamiske gryn
Brøndkarse og hasselnød
Østers og havet
‘Læsø’ Løg
Løg karse og titmian
Hønen og ægget
Vild and og æble
Malt og brunet smør
Pæretræ!
Gammel dansk
Tørret mælk og skovsyre
Vinmenu
2008 Weissburgunder trocken
Klaus Zimmerling, Sachsen
2009 Riesling Smaragd
Laurentiushof, Mosel
2008 Riesling Spätlese “Reiler”
Daniel Vollenveider, Mosel
2000 Sekt Riesling trocken
Stein, Mosel
2007 Spâtburgunder
Becker Landgraf, Rheinhessen
1993 Riesling Auslese “Ürziger Würtzgarten”
Karl Erbes, Mosel
1976 Riesling Auslese
Basting-Gimbel, Rheingau
Tack för presenten mamma, pappa, Niklas, Emelie & Noah!
Nu har jag äntligen förstått varför man inte ska slicka på en iskall järnpåle.
Det är inte så mycket att jag inte vill fastna och få halva tungan avsliten. Nä, det är väl mest att jag inte vill att någon hund kommer och pinkar på mitt ben. Eller ännu värre – att någon okänd man kissar mig i munnen…
När skrivmaskinen uppfanns fick man för sig att montera tangenterna i en märklig ordning för att inte typerna skulle fastna i varandra. Och det har hållt i sig. Men 1936 patenterade August Dvorak en ny tangentbordslayout som ska minimera fingrarnas förflyttningar en hel drös.
Tyvärr blev detta ingen hit, men idoga skrivmaskinsentusiaster har använt sig av den.
Jag håller numera på att försöka bemästra denna tangentbordslayout och skriver detta blogginlägg med en svensk version som kallas Svorak. Det tar lite tid att vänja sig, men det börjar flyta på lite bättre nu.
Så nu ser mitt tangentbord ut så här:
Snart hoppas jag skriva lika snabbt med mitt Svorak-tangentbord som med ett QWERTY-tangentbord.