Jaha... Mamma blev Manfred von Richthofen (a.k.a. Röde Baronen), jag blev Lee Harvey Oswald och pappa blev Usama bin Ladin.
Manfred och Usama bjöd på äppelkaka och rabarberpaj med vaniljsås på lördagen. Och efter det var det Rumänsk film på Spegeln här i Malmö. Jag var skeptisk först, men den var underhållande. Hade nu jag lurat med Anna på tv-spelskonsert så kände jag att jag var skyldig att gå med på en Rumänsk film. Men jag tror att båda, utan att ljuga, var positivt överraskade.
Och igår var det så fint väder att det var olagligt att vara inomhus. Så det blev två timmar i Bokskogen och vid Torups slott. Och sen fika och ankmiddag i Staffanstorp.
Idag var jag hos tandläkaren och fick beröm för fina tänder, fin tandskötsel och inga hål. Det är bättre än bokmärken!
måndag 12 november 2007
En sån familj...
kl 12:13
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jag saknar de dära små gummi-djuren som jag fick av tandläkaren när jag var barn.
Tandläkare är äckliga djur. Jag klappar dem inte!
Min tandläkare är ett bra djur. Luktar lite svett, men är snällt.
En gång när Rikard var hos tandläkaren och skulle laga ett hål så stängde tandläkaren dörren och höjde volymen på radion. SKRÄCK!
Hoppas du såg och uppskattade ljuset och projektionen till videokonsten i entrén på biograf Spegeln. *ler* Det blev bra trots en tight budget.
Jovars... Videokonsten såg vi. Lite märklig. Men det ska det väl vara på en biograf som visar i huvudsak smala filmer. Så jävla konstnärligt!
Den är vi oskylldiga till. Vi fick inte jobbet med ljus alls eg av orsaker utom vår kontroll/påverkan men 3 dagar innan premiären så ringde de och behövde bättre saker än de valt från annat håll... Så kan det bli ibland.
Skicka en kommentar