I morse klockan 6.13 gav jag mig ut i mina nya, fina, tajta löparkläder. Det var precis under frostgradstemperatur och det var mörkt. Hammars park var löjligt dunkel, så jag såg inte om jag sprang i vattenpölar eller gropar eller vad, så jag sprang lite längs Strandgatan, ner mot Sibbarps kallbadhus och sen längs med stranden. Fullmånen (eller den blivande diton) lös vackert över Danmark och P3 Dokumentär skvalade i mina öron.
Min nya telefon är bra, för den kan mappa precis hur man sprungit (även om Google Maps fortfarande inte har med vår gata och inte ens våra hus), hur lång tid det tagit och allt sånt. Så slipper man tajma sig själv varje 500:e meter.
Eftersom det var första löparrundan på ett par månader gick jag ut lätt på 3,4 km. Det var lagom jobbigt, och det tog mig 21 minuter.
Nu skrattar ni som springer ofta och säger "3,4 kilometer? 21 minuter? Hahaha!". Men, för mig är det helt okej, och jag lovar att jag kommer att öka min springhastighet pö om pö (eller peu en peu som besserwissrar som läst franska skulle påpeka att det stavas) och slutligen kanske springa kanske 5 kilometer på samma tid. Eller längre. Eller nåt.
Men nu har jag i alla fall börjat försöka komma i form inför österrikeresan.
Textbooks Work in Mysterious Ways
11 år sedan
4 kommentarer:
Bra jobbat! Det är inte längden på sträckan som är det viktiga utan att rundan verkligen blir av! 3,4km är betydligt längre än jag löptränat på flera månader! Ja,visserligen blir det nog längre än så efter 1,5h i baskethallen på tisdagarna, men det är bara en gång i veckan. Jag tycker du är strong!
Härligt jobbat Jeppe... Fortsätt i den stilen, men du behöver ju bara klara av 2-3 race sen tar vi en öl på kafferasten...
Vad duktig du är. Kan vi inte få se en bild på dig i din fina nya outfit. Jag tror nog inte jag någonsin har sett dig i någon form av sportoutfit.
Ja, precis. Öl på Kafferasten är viktigt!
Det kommer kanske ett snyggt kort på mig i min tajta outfit någon gång.
Skicka en kommentar