Ordning i kaos

Jag släktforskar ju, som många av er kanske vet. Jag är nog fortfarande ganska rudis på det känns det som - visst - jag hittar en massa gamla personer, men jag får liksom inte fram mycket mer information om dem mer än namn och födelseinformation. Det är kanske inte jättespännande kan man tycka, men jag tycker nog ändå det är rätt så kul. På något sätt vill jag skapa lite ordning bland alla människor. Knyta relationsbanden mellan dem. Se vilka som hör ihop och hur de hör ihop.

Jag kommer inte riktigt vidare på min egen släkt längre - det tar ju stopp ibland och spåren försvinner. Och såvida man inte vill leta sig igenom alla kyrkböcker i alla tusentals socknar i Sverige sen mitten på 1600-talet så kan man inte riktigt hitta rätt på allt.

Som tur var undrade Annas mamma lite om hennes adoptivfar, och där fanns plötsligt ett helt nytt spår att börja leta på. Även om jag inte har någon direkt relation med den här människan så är det skojskoj att gå på ett problem och hitta en massa folk och föräldrar och barn och sånt.

Ibland har jag funderat på om jag inte bara skulle börja släktforska på någon helt random person bara för att ha något att göra. Och det är väl visst lite kul, men jag har ju ingen glädje av det kanske...

Ingen som vill ha ett litet släktträd?